tisdag 8 mars 2016

Mitt didaktiska material

PLANERING AV TEMA VATTEN
Här kommer jag beskriva allt från planering till utförande och utvärdering/reflektioner av mitt didaktiska material. Låt oss ta allt från början. Jag fick i ett tidigt skede under VFU:n reda på att jag fick planera in mina olika moment väldigt fritt i förskoleklassen och att jag skulle få den tid jag ville under veckornas olika lektionspass. Min VFU-lärare var väldigt flexibel och mån om att jag skulle få det utrymme och ansvar jag behövde. Tillsammans med min VFU-lärare kom jag fram till att jag ville göra mitt didaktiska material kring temat vatten. Skolan skulle ändå arbeta med just detta som ett led i arbetet med Grön Flagg som hela skolan inklusive förskoleklassen arbetade med. Jag ville utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Med mitt didaktiska material ville jag ha utgångspunkten i barnens erfarenheter och kunskaper samt att undervisningen ska främja barnens livslånga lust att lära (ss. 7-8).

Således inleddes mitt arbete med att utforska lite vad barnen tänkte på kring begreppet "vatten" och jag gjorde därmed en tankekarta på Smartboarden för att få in lite IKT (informations- och kommunikationsteknik).


Det som framkom av barnens svar om vatten var att man kunde dricka det, åka båt på det, bada och simma i det samt att se krokodiler och ormar i det. Jag utvärderade dessa svar lite snabbt och utifrån dessa kom jag fram till att barnen behövde få lite mer fakta om vad vatten mer kan vara. I linje med Lgr 11 så ville jag lägga upp mitt didaktiska material med utgångspunkten att ge barnen en positiv grund för ett livslångt och lustfyllt lärande och jag tog hjälp av både videor om Vattenmannen och Speed (http://www.ur.se/Produkter/162283-Vattenmannen-och-Speed-H2O-vattnets-former ) från Utbildningsradion (UR) samt högläsning från boken Blött Sött och Salt - allt om vatten av Kristin Dahl (2011).


Videon och högläsningen handlade om vattnets minsta beståndsdel, vattenmolekyler och detta blev en introduktion till mitt temaarbete (didaktiska material). Efter denna introduktion så presenterade jag min  "Musse Molekyl", en figur i tovat ull som skulle följa temaarbetet. Musse skulle bli en förgrundsgestalt samt fungera som en röd tråd genom mitt didaktiska material och som barnen skulle hjälpa med diverse uppdrag.


GENOMFÖRANDE
Första uppdraget var att göra kompisar till Musse Molekyl. Barnen fick skapa sina egna vattenmolekyls-figurer med kulor i diverse material och storlekar. Dessa fick sedan färgläggas och dekoreras med ögon, mun och så vidare. Figurerna blev till alla möjliga former av molekyler, så som exempelvis hulkenmolekyl, monstermolekyl och kompismolekyler.

"Musse Molekyl"


Ett av barnen kom på att man kunde sätta en pinne i hålet på flörtkulorna och att molekylen då kan placeras i en blomma eller så kan man hålla i pinnen och leka med den. Detta kan jag tycka stämmer överens med Lgr 11 (s. 217) - att barnen utforskar, experimenterar, löser problem och tar sin an utmaningar på ett kreativt sätt, alltså utvecklar sin problemlösningsförmåga.

Ett annat inslag var Musse Molekyls kompis "Danstermo"
som var en musik- och rörelseaktivitet som jag hittade på med inspiration från Lgr 11 (ss. 9-10), där leken har betydelse för barnens inlärning samt att skolan ska stäva efter att erbjuda daglig fysisk aktivitet. Samt att inslag som rytmik, dans och musik ska vara inslag i skolans verksamhet. En genomgång om vad en termometer är och vad den används till samt hur molekylerna rör sig i vattnets olika former inledde aktiviteten. Man kunde ändra temperaturen på Danstermo och barnen skulle kolla på termometern och röra sig som molekyler utefter temperatur, allt från att stå stilla tätt intill varandra som fast form, till att springa omkring som i kokande vatten. Sedan lades musik till med vattentema och barnen fick vara dirigenter och styra sina kompisar och fröknar.

För att gå vidare med vattnets olika former så planerade jag in ett experiment om vatten i gasform. Uppdraget var att göra Musse Molekyls kompis GasMette glad genom att blåsa upp henne utan att använda något mer än värme. I detta experiment fick barnen inta rollen som medupptäckare då det var lite farligt att låta barnen själva handskas med kokande vatten och spisen. Jag hade bara målat en figur på en ballong samt trätt på ballongen över en flaskas topp och fyllt på med uppvärmt vatten, detta för att påskynda förloppet. Sedan sattes flaskan på spisen och spänningen var hög! Barnen såg att saker skedde utan att vi vuxna såg något, barnens fantasiförmåga var framträdande. Efter en stund syntes bubblor och sedan började vattnet koka och Gasmette växte sakta men säker. Barnen var till sig och GasMette blev stor och glad och flög till sist iväg av glädje ;-)


Ett annat litet experiment om vattnets olika former var när vi utforskade vad som hände om man frös en vattenballong och hällde salt på den, IsIsse namngav jag denna figur. Det hände inte något nämnvärt med IsIsse, mer än att han knakade lite och smälte långsamt. Detta går inte till historien som det mest lyckade experimentet utifrån ett vuxenperspektiv, men barnen tyckte det var kul att greja med isen, utforskade vattnet i fast form på sina egna vis genom att känna och leka med den. 

Ytterligare ett experiment följde som jag kallar "Vattenvulkan". Experimentet sker genom att man blandar kokande vatten med karamellfärg i en liten flaska som sänks ner i ett kärl med kallt vatten. Barnen fick momentet beskrivet för sig och fick då ställa en hypotes om vad de trodde skulle hända. En svår fråga kan tyckas då barnen inte hade någon särskild hypotes utan ville se vad som hände. Det som sker är att det varma karamellfärgade vattnet är lättare än det kalla och då stiger det och effekten kan ses om en form av "lava" som stiger upp mot vattenytan således namngav jag aktiviteten till vattenvulkan.

En skapandeaktivitet följde sedan, då jag lanserade uppdraget att Musse Molekyl ville resa upp till sina vattenmolekyler uppe i regnmolnen. Detta skulle ske genom att barnen skapade vattenraketer. Det som behövdes till denna aktivitet var endast PET-flaskor, lite vatten per flaska, en syl och en bollpump med ventil för att få raketen att stiga. Men för att göra skapandet mer lustfyllt fick barnen designa sina raketer genom att tillverka stjärtfenor, styrfenor och pynta dem bäst de ville med diverse material. Jag hade tillverkat en modell som inspiration samt en liten enkel uppskjutningsramp. Barnen skapade väldigt olika och unika raketer, utan att kopiera vare sig min eller andras, vilket var roligt att se!

Ett passande citat från Lgr 11 angående skapande av vattenraketerna:

”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer,överväga olika lös­ningar, framställa föremål och värdera resultat.På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhetatt utforska och experimentera med olika materialoch att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.” s. 217

Ett hål gjordes med en liten syl/spik i korkens mitt, så att en bollpumpsventil kunde gå in så man kunde pumpa flaskan full med luft. När man sedan drar ur ventilen så flyger vattnet ut med hjälp av tryckluften och raketen lyfter. Under själva uppskjutningsfasen, "grande finale", så var förväntan hög bland barnen, både på min raket och Musse Molekyls premiärtur upp i luften samt om barnens egna raketer skulle fungera. Jag pumpade raketen med luft, sedan räknade vi ner: 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 0!!!, min raket lyfte åtminstone även om den inte flög många decimeter över rampen. Barnen fick sedan, en åt gången skjuta upp sina raketer, räknade ner från tio alla uppskjutningar. Dock upptäckte vi att när vattnet var slut och vi pumpade raketerna igen så flög de bättre utan vatten i! Raketen var lättare utan "bränslet"[vattnet] och flög därför bättre, helt i linje med citatet ur Lgr 11 ovan detta stycke.

Ett språkmoment planerade jag in i mitt didaktiska material efter inspiration från förskoleklassens föregående arbete, utifrån barnens erfarenheter som man ska utgå ifrån (Lgr 11, s. 8). De hade tidigare utgått ifrån en bild och skrivit en saga. Sagobild kallade jag mitt moment. Ritade en enkel bild utifrån vattentemat, av Musse Molekyl, en raket (inspiration från vattenraket-momentet), en vulkan (vattenvulkan) samt en sol (som driver vattnets kretslopp). Efter att ha observerat och pratat om vad bilden föreställde fick barnen till uppgift att bidra med varsin mening till sagan, ett barn i taget. Vissa barn var väldigt ivriga och hade flera meningar på lager, medans vissa barn tvekade eller inte kom på något. Fick ge vissa barn stöd i form av tips och idéer och så vidare. En del av barnen kom på en mening tillsammans. Det tog några varv tills sagan fick sig en början, en spännande handling och ett slut. Läste sedan sagan i sin helhet och barnen verkade nöjda utifrån mitt perspektiv och min tolkning. Man ska aldrig säga att barnen tycker si eller så, för det vet man inte, men man kan tolka. Detta moment är helt i enlighet med Lgr 11, där det bland annat står att alla elever ska få rika möjligheter till att skriva, samtala och läsa (s. 9).

Som en avslutning på mitt didaktiska material så fortsatte jag på språktemat och gick igenom vad vatten heter på olika språk: engelska, tyska, italienska, arabiska, spanska och bosniska varav några språk var barnens modersmål. Till slut gjorde jag en tankekarta med ordet "vatten" i mitten likt jag hade gjort i början av mitt temaarbete, för att utvärdera om barnen tänker på mer faktabaserade saker om vatten. Resultatet av detta var likvärdigt som resultatet av den första tankekartan såsom: man kan duscha i vatten, dricka det, se fiskar i det, man kan bada. Men några meningar var mer faktabaserade, likt: vattnets kretslopp, man kan laga mat med vatten [min tolkning: koka], H2O. Några mer faktabaserade associationer framträdde i den avslutande tankekartan. Vilket ändå tyder på nya kunskaper hos barnen och att de kan se på begreppet vatten ur ett nytt perspektiv.

Foton: Ulf Blixt, 2015-11-26


SAMMANFATTNING
Sammanfattningsvis är jag nöjd med planeringen, utförandet och resultatet av mitt didaktiska material i sin helhet. Jag har tillsammans med barnen i förskoleklassen samt min VFU-lärare utforskat vårt så livsviktiga vatten på ett lustfyllt och lärorikt sätt. Barnen har fått en grund i naturvetenskap, allt från vattnets minsta beståndsdel till vattnets olika faser samt ämnen som språk, dans och musik bland mycket annat. Jag kan se att detta förbereder dem för skolans undervisning och framtida lärande. Inför min kommande yrkesroll känner jag mig motiverad och inspirerad att tillämpa temaarbeten kring diverse olika ämnen för att främja barnens kreativitet och inlärning. I temaarbeten kan man beröra språk, matematik, teknik med mera. Detta har varit en otroligt lärorik och utvecklande tid och jag kommer ta med mig många VFU-erfarenheter in min framtida roll som pedagog 


Referenser:
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011[Elektronisk resurs], 2011, Skolverket, Stockholm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar