Min verksamhetsförlagda utbildning [VFU]

Detta inlägg handlar mest om bakgrunden till att jag valde att göra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i en förskoleklass och en jämförelse mellan de olika verksamheternas styrdokument. Samt lite korta  reflektioner om mina erfarenheter jag fick under min VFU. Om ni vill läsa om hur min VFU var och vad den innehöll så hänvisar jag till mitt inlägg: "Mitt didaktiska material".

Vi fick möjligheten att under vår sjätte termin välja att utföra vår VFU i en förskoleklass om vi skickade in en särskild ansökan. Detta såg jag som en unik chans då jag vill få erfarenheter av olika verksamheter och skolformer. När jag sökte in till förskollärarutbildningen så var vi inte behöriga att jobba inom förskoleklass. Detta på grund av att förskollärarutbildningen ändrats nyligen, om man skulle jobba inom förskoleklass behövde man gå utbildningen som heter F-3, alltså lågstadielärare (förskoleklass till trean). Men under förskollärarutbildningens gång så fick vi den glada överraskningen att vi ändå blir behöriga att jobba i förskoleklass efter vår examen. Detta ökade motivationen att testa på att utföra min VFU-period i en förskoleklass. Sagt och gjort, jag sökte och fick en VFU-placering i en förskoleklass. Det jag undrade mycket innan VFU-perioden var hur mycket de olika verksamheternas läroplaner skilde sig åt, Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).

Vi fick sammanlagt fem så kallade fältdagar, tre innan själva VFU-perioden och två efter. De tre inledande fältdagarnas syfte var att man skulle söka inspiration till sitt didaktiska material som vi fick till uppgift att skapa och använda under VFU:n. Det didaktiska materialet beskriver jag i ett annat blogginlägg med samma namn så det berörs ej i detta inlägg. De inledande fältdagarna var även till för att lära känna de nya verksamheterna, alltså förskoleklass och fritidshem, med dess rutiner och arbetssätt, barnen och dess föräldrar samt skolans personal. Skolan i dess helhet var ett helt nytt ställe för mig, hade inte satt min fot i den berörda skolan innan. De två fältdagarna som var placerade efter min VFU var till för att utvärdera mitt didaktiska material, om arbetet hade fortgått efter att jag gjort färdigt mina tre veckor.

Mitt personliga mål fick jag verkligen göra under min VFU, vilka var att utveckla min ledarroll till en mer självständig och naturlig sådan samt att fördela tid och uppmärksamhet rättvist mellan alla barnen. Jag fick mycket utrymme att utföra mina planerade aktiviteter och fick på så vis mycket eget ansvar. Att avgöra om fördelningen av tiden i barngruppen är rättvis eller ej är svårt. Vissa barn ville va i fred medans vissa behövde mer vuxen/lärarnärvaro av olika skäl. Barn är unika med deras olika behov så går det inte att fördela tiden med en millimeterrättvisa och det går heller inte rent praktiskt att mäta tiden. En klumpig formulering av mål från min sida. Det var dock bra att reflektera över hur mycket uppmärksamhet man gav till barnen, så att alla får chansen att bli sedda och räknade med. Det tar betydligt längre tid än tre veckor att lära känna barnen och deras behov av närhet och vuxennärvaro.

Positiva erfarenheter av förskoleklass-verksamheten var att man kunde planera längre aktiviteter, att barnen tenderade att klara att koncentrera sig längre perioder än en förskolegrupp med yngre barn. Allt beror såklart på många aspekter, som dagsform och humör och så vidare.

Negativt aspekter av förskoleklassen kunde jag inte riktigt komma fram till. Jag trodde förskoleklassverksamheten skulle vara mycket närmare skolan, men tyckte ändå att leken och det lustfyllda lärandet hade en framstående plats, som förskolans verksamhet vilar på.

Sammanfattningsvis kan jag se stora likheter mellan förskoleklass- och förskoleverksamheten, rubrikerna och innehållet är liknande eller samma i de båda läroplanernas (lgr 11 och lpfö 98, rev. 2010) löpande text. Båda läroplanerna fokuserar mycket på lekens betydelse i lärandesyfte samt fokuserar på det lustfyllda lärandet.

Skillnader finns förstås med, den största är att skolans läroplan (lgr 11) har uppnående mål, vad skolan ska ansvara för att varje elev ska utveckla/erbjudas och uppnå. Förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2010) har strävansmål, om vad förskolan, ska sträva efter vad barnen ska utveckla/erbjudas och uppnå. Skolans läroplan (lgr 11) har även kursplaner och kunskapskrav som en tredje del utöver uppdrag och mål och riktlinjer.

Något jag upplevt konkret är att förskoleklassen ligger närmare skolan både rent fysiskt och kollegialt. Detta leder ofta till tätare kommunikation och samarbete mellan förskoleklasslärare och skolans personal gentemot förskolans personal. Förskoleklassbarnen och skolbarnen har till följd av detta mer kontakt och samarbete än med förskolebarn.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs] (2011). Stockholm: Skolverket
• http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575