Navet

Navet 1

Anna Gunnarsson[1] förklarade sin bakgrund, att hon jobbat på science centret Navet många år och att hon nu arbetar sombåde pedagog och projektledare på. Hon är även författare och har skrivit böcker om naturvetenskap, kemi-experimentböckerna om draken Berta och nyligen har hon skrivit en fysikbok om Tunda och Triton som är en fladdermus och en vattensalamander.

Vi fick veta att vi skulle gå en så kallad focus-tour på navet och få reda på hur och varför vi kan använda de olika rummen/miljöerna på Navet. När vi i framtiden ska till liknande ställen är det en fördel att man startat ett temaarbete kring naturvetenskap. För dem på Navet var det viktigt att utforma rummen och miljöerna så att barnen skulle få en "wow-känsla".

Första rummet vi fick se var Matematikavdelningen, en mötesplats för barnen att samlas kring de olika matematikområdena. Ska finnas någon matematik för alla, oavsett ålder. Matematikrummet var även öppet för barn och vuxna på lov och helger.

Sedan fick vi se det största rummet på Navet, Stjärnrummet (astronomiavdelningen) som rymde 70 personer på läktaren. En stor sol täckte en stor del av väggen, som även kunde vändas och användas som projektorduk.

Gick sedan vidare upp en våning till Teknikavdelningen som bestod mest av alla möjliga konstellationer av Mechano. Men mer teknik var på gång, bland annat 3D-skrivare och robotar.

Vi gick vidare till Vattenavdelningen, som var ett fantastiskt rum med en stor samlingsplats där man kunde experimentera med vatten samt en fantastiskt häftigt uppbyggd vattenmiljö med stora vattencisterner och diverse olika teknikgrejer.

Sedan fick vi se återvinningsavdelningen, där de bland annat har en mängd olika kläder i diverse material där materialens namn står på klädesplaggen. En toalett som talar om man stoppar fel/rätt grejer i toaletten och en diskmaskin i genomsynligt material var häftiga inslag. Skapat diverse saker med återvinningsmaterial samt återbrukade gammalt material till något nytt.

Den snabba genomgången av lokalerna som jag bara nämnt lite kort gick mot sitt slut och vi fick sätta oss i ett skaparrum där vi fick lite fika och ett föredrag om hållbar utveckling. Vi fick ett perspektiv på problemet med rent vatten i vissa delar av världen kontra samt att det krävs 12 000 liter rent vatten för tillverkningen av ett par jeans! Vi gick igenom att plast används mycket, hur skadligt det är för miljön och att det inte är förnyelsebart. Vi fick en genomgång av de olika plasterna som finns runt omkring oss i en mängd olika former och förpackningar. En del plaster kan vara cancerframkallande, i till exempel matlådor och nappflaskor, ärv aldrig matlådor/nappflaskor var en uppmaning vi fick. Vi fick ordna olika material längs en tidsaxel, hur fort de förmultnar/sprider sig. En frukt tar 2-5 veckor, tändsticksask tar 6 månader, cigarettfimp 1-5 år, mjölkkartong 5 år, tuggummi 20-25 år, aluminium 200-500 år (!), PET-plast 450 år(!!) och glas 1 miljon år (!!!)

 

Som avslutning på dagen fick vi dela upp oss i grupper om två personer och tillverka något av återvinnings-/återbrukat material som vi skulle berätta något genom. Vi tillverkade en oljerigg som spillde massa olja i kontrast till ett vindkraftverk, fossila bränslen kontra förnyelsebar energi.

Sammanfattningsvis så skulle det vara väldigt givande att ta med sig en förskolegrupp till Navet och att man i förväg har påbörjat ett tema, om till exempel vatten eller kemi och sedan komplettera det eller avsluta det med ett besök på Navet. Det är en fröjd att se hur Navets fantastiskt kompetenta pedagogerna har hand om diverse aktiviteter och jag har erfarenheter av att de är duktiga med barngrupper. De kan möta både vuxna och barn och anpassa deras undervisning efter ålder. Det finns en mängd olika aktiviteter och skapande man kan ta inspiration från Navet och utföra i förskolans verksamhet, till exempel allt skapande med återvinnings-/återbruksmaterial.

Navet 2

Vi fick av Anna Gunnarsson[2] ett inledande föredrag om att vårt kursnamn Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik kan symbolisera hela vårt arbete med barnen. Kan vi som pedagoger jobba just meningsskapande i språk, kommunikation och matematik så jobbar vi efter våra styrdokuments intentioner. Det som är meningsfullt för oss vuxna är meningsfullt för barnen.

Vi blev indelade i två grupper och samlades runt en bricka som var uppskattningsvis 1x1 meter med en mängd fastlimmade mjölkkorkar, som en spelplan. Den ena gruppen skulle göra ett mönster med färgade glaskulor, så skulle den andra gruppen lista ut vilket mönster det var genom att skruva bort 20 stycken korkar. Denna spelplan kunde även användas till en rad olika spel och aktiviteter, såsom bland annat memory, julkalender, bildstödsschema, kalaha, russinlek, kinaschack, sänka skepp, luffarschack, sortering eller som dekor på en vägg.

Vi fick även göra mönster med våra namn på ett rutigt papper, där man märkte en viss bokstav med en färg och en annan bokstav med en annan färg tills ett mönster bildades. Genom denna aktivitet får man in matematik i form av mönster och även språk genom att barnen utforskar sina namn och sina bokstäver (Läroplan för förskolan 98 rev. 2010, s. 10).

Ett par skapandeaktiviteter fick vi sedan testa på från boken Tunda och Triton - Spännande fysiksagor med experiment (Gunnarsson 2015).

Vi fick göra ett par olika katapulter, den ena med hjälp av glasspinnar och den andra med hjälp av grillpinnar och marshmallows. Båda katapulterna behövde gummiband och man sköt små marshmallows med dem. En rolig aktivitet som jag av erfarenhet vet är rolig aktivitet med barn.

Vi fick sedan reda på att Gunnarsson[2] fick idén och möjligheten att skriva om draken Berta och att arbetet började med en saga, som är en inkörsport. Boken om Berta utgår från 4-åringar. Gunnarsson[2] åkte på Sverigeturné med Berta-konceptet 2011, gått bra nationellt som internationellt. Draken Berta handlar om kemiexperiment.

Nu har Gunnarsson [2] skrivit en bok med fysiksagor om Tunda och Triton, en fladdermus och en vattensalamander, som båda är nattaktiva.

Vi fick sedan skapa varsin egen utifrån ett karaktärschema som vi sedan skulle skriva en berättelse om utifrån ett hinderschema. Se bild nedan.

Berättelsen skulle innehålla:

• Lagom naturvetenskapliga utmaningar för en egen utvald åldersgrupp.
• Vara roligt när man berättar
• Vara lite spännande
• Berättelse som engagerar
• Spännande område för dig!
• Vill ha den kopplad till något praktiskt (pyssel eller experiment)
• Hinder som måste övervinnas (Hinderschema)
• Paus eller mellanhandling som för handlingen framåt 
• Karaktären gör något (toppen av ett isberg)

Berättelse-/sagoskrivning är verkligen något som skulle passa en barngrupp, enskilt eller i grupp. Barn har en fantastisk fantasiförmåga som vi vuxna bör bli bättre på att ge dem möjligheter och utrymme att få dem dokumenterade 

Referenser:

Gunnarsson, Anna (2015). Tunda och Triton - Spännande fysiksagor med experiment. Navet: Borås

Läroplan för förskolan [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

[1] Anna Gunnarsson. Navet 1. Navet i Borås. 2015-10-21

[2] Anna Gunnarsson. Navet 2. Navet i Borås. 2015-12-01