MUSIK

Musik 1

Denna inledande workshop med Karin Lindahl [1] började med ett litet föredrag om musikens uppbyggnad. Lindahl[1] förklarade att rytmikmetoden är en metod som handlar om att man med hela kroppen och med alla sinnena lär sig musik. Puls rytm och tid är byggstenarna. Tid handlar om takt medans rytm är en sammanställning av olika notvärden (melodi).

Vi fick även en genomgång av olika noter, vad de hette och hur de såg ut.

Vi fick fortsättningsvis några tips i arbetet med musik med barn, att man bör ha en positiv attityd, vara tydlig och flexibel i sitt ledarskap. Alla barn ska kunna delta utifrån deras förutsättningar. Ett annat tips var att barn sjunger mycket högre, det vill säga ljusare, än oss vuxna och som pedagog är det viktigt att sjunga och spela i högre tonarter som passar barn (Söderman 2012, s. 44). Detta gällde framförallt kvinnor, då de ligger för nära barnen, att barnen försöker härma dem. Vi män ligger så långt ifrån barnens register med våra röster att barnen lägger sig en oktav högre enligt Lindahl[1].

Vi fick sedan sjunga och göra diverse olika musikaktiviteter och lekar samt spela lite instrument, men mer fokus på instrumentspel skulle ske vid nästa musikworkshop[2].

Vi fick till exempel testa på olika pentagoniska skalor, som glockenspiel, tonboxar och piano. Samt spela på afrikanska trummor som heter "djembedrum" (engelska) samt sjunga diverse olika sånger till vårt spelande. Vi fick spela med "ägg" (musikinstrument, som maracas) och sedan pausa när Lindahl[1] sa stop. Detta övade samspel och finmotoriken. Vi fick sedan ett tips att göra en ägglåda där man samlar in äggen. Vi fick även dansa med scarfs och köra "följa John" samt köra en två och två övning genom att härma varandra då den ena var en spegelbild och den andra göra rörelser.

Vi fick avslutningsvis reda på att vi skulle till nästa musikworkshop[2] förbereda en musik och rytmikstund.  Vi skulle utgå från en åldersgrupp och göra ett tema utifrån en dimension av musikalisk kunskap. Frågor vi skulle planera utifrån var Vad?, Hur?, Material?, Syfte? (Varför), När?.
Vi skulle göra den planerade aktiviteten under workshopen[2].

Vi blev uppdelade i grupper om två eller tre personer. Vi blev två stycken i min grupp och vi blev tilldelade den spänningsmässiga dimensionen av musikalisk kunskap (Ferm Thorgersen, s. 72). Mer om detta under nästa underrubrik (Musik 2 [2]) i detta inlägg.

Vikten av arbete med musik i förskolan slår våra styrdokument (Läroplan för förskolan 98, rev. 2010, s. 7) fast:

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild,

sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse [...] utgör både

 innehåll och metod i förskolans strävan att

främja barns utveckling och lärande."

Utifrån litteraturen framgår även vikten av musik över lag och även varför det är ett viktig ämne för förskolan att beakta. Riddersporre och Söderman inleder sin bok Musikvetenskap för förskolan (2012, s. 11) med att fastslå att musik är ett viktigt inslag i barns liv och därför även har en självklar plats i förskolan.

När barnen kommer till förskolan kommer de inte tomhänta utan har egna, unika erfarenheter av musik. Förskolan har således en unik möjlighet att komplettera (lpfö 98 rev. 2010, s. 13) barns erfarenheter genom att ge barnen rika möjligheter till musicerande på många olika sätt. Förskolan behöver även kompensera de barn som eventuell saknar varierande musikerfarenheter (Riddersporre 2012, s. 34). Riddersporre (2012, ss. 26-27) menar även att musik kan vara ett sätt att hantera livets alla intryck och upplevelser och har en lugnande, tröstande och inspirerande effekt under hela livet.

En tydlig föreställning som finns i förskolan är att man som pedagog ska vara utbildad i musik för att arbeta med det. Bristande kunskaper i musik kan enligt Söderman (2012, s. 38) ses som en tillgång, att kunna ha en lekfull och utforskande inställning till musik. För en förskollärare är en öppen inställning och attityd till musik en av de viktigaste kompetenserna. En annan ytterst viktig kompetens är att vi pedagoger kan bjuda på sig själv, det ger goda chanser till ett kreativt, lustfyllt och utvecklande musikklimat. En bra relationen till pedagogen är särskilt viktig för barn (Calissendorff 2012, s. 106).

Avslutningsvis menar Calissendorff (2012, ss. 113-114) att  forskning visar att musik är ett medel för att stödja annat lärande. Lärandet i förskolan borde alltså inte fokusera så mycket på matematik och språkutveckling. Musik bör få mer utrymme i förskolans verksamhet.

Musik 2

Denna examination/workshop inleddes med att Lindahl[2] gick igenom dagens upplägg, att vi skulle börja med att varje grupp skulle få utföra sin aktiviteter. Vi skulle sedan få testa på att spela på diverse instrument med stöd och hjälp från Lindahl[2].

Vi fick ett häfte med en mängd olika barnsånger. Den sången vi utgick ifrån var en afrikansk sång vid namn Bele Mama (se bild nedan).

Vi fick testa på Djembedrums även denna gång, vilket vi även gjorde på vår första musikworkshop[1]. Men denna gång under längre tid och fick lära oss olika tekniker att spela på. Mycket inslag av rytm, sång och rörelse.

Afrikanska trummor så kallade Djembedrums

Vi fick även spela gitarr, vilket var roligt då jag kan spela gitarr och fick möjlighet att hjälpa mina klasskamrater. Inte för att jag är en expert och har verkligen inte några erfarenheter att lära ut gitarrspel. Men var givande för mig att testa på lärarrollen i gitarrspel. Förhoppningsvis var det givande för mina klasskamrater med=)!

Gitarrspel

Vi fick spela på pentagoniska skalor, bland annat på glockenspiel och tonboxar.

En pentagonisk skala, Glockenspiel

Calissendorff (2012, ss. 107-114) menar att upprepning och härmning  är centrala aspekter vid inlärningen av att spela ett instrument. Forskning visar även att det är en fördel för barn att börja spela ett instrument redan i förskoleåldern för att uppnå en hög nivå. Dock är det inte nödvändigt  att börja spela redan i förskoleåldern för att uppnå de högsta musikaliska nivåerna i instrumentspel utifrån forskningen. Stöd hemifrån är dock centralt, att ha vårdnadshavare som är positiva och stöttande gentemot sitt barn. Vuxenstödet är även viktigt för att barnet ska fortsätta spela instrumentet, att barnen får öva mycket hemma och att vuxna kan hjälpa barnet och lyssna på barnets spelande. En positiv utveckling i instrumentspel beror på sociala aspekter som föräldrastödet (eget tillägg: vårdnadshavarstödet), lärarens/pedagogens personlighet och barnets interaktion med denna.

Sammanfattningsvis efter dessa två musikworkshopar ([1] & [2]) gett mig en bredare musikalisk kompetens och medvetenhet. Jag känner mig mycket inspirerad och bättre musikaliskt rustad för min kommande yrkeskarriär och yrkesroll som förskollärare. Att inte behöva vara ett proffs på musik, utan att utforska och upptäcka musik med barnen med en positiv inställning.

Slutligen vill jag avsluta med ett mycket tänkvärt citat:

"En öppen attityd till musik är det viktigaste för en förskollärare"

- Bertil Sundin (1995), professor i musikpedagogik.

Referenser:

[1] Karin Lindahl. Musik 1. Högskolan i Borås, 2015-09-14.

[2] Karin Lindahl. Musik 2 - Examination och instrumentspel. Högskolan i Borås, 2015-10-05

Calissendorff, Maria. Förskolebarn och instrumentspel. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 105-117

Ferm Thorgersen, Cecilia. Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 69-84

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
http://hdl.handle.net/2077/30905

Riddersporre, Bim. Barns tidiga upplevelser av musik. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 21-34

• Sundin, Bertil (1995). Barns musikaliska utveckling. 3., omarb. uppl. Stockholm: Liber utbildning
• 
  
• Söderman, Johan. Barnmusik eller musik för barn. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 37-50
• 
  
• Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur