Studiebesök i Göteborg

Vi fick åka till Göteborg för att utföra två obligatoriska lärarledda studiebesök på  Konsthallen och Röhsska museet. Vi fick även välja ett valfritt museum och jag valde då fotomuseet Hasselblad center som låg i nära anslutning till konsthallen, nämligen i Göteborgs konstmuseums lokaler (bilden nedan).

Konsthallen

Marie Bendroth Karlsson[1] skulle vara med oss under dagen och vi träffades utanför konsthallen. Vårt första besök var på konsthallen där vi träffade Mia Renström som presenterade utställningen som ägde rum i konsthallen vilken hette "A story within a story". Den handlade om den historia som fanns bakom alla konstverken. Under besöket så delades vi upp i mindre grupper och vi fick sedan välja ut ett konstverk som vi skulle fundera på vilket budskap konstnären ville förmedla, vilka tankar som väcktes.Vi skulle fundera på hur vi kunde koppla de känslor som konstverket väckte inom oss och hur vi sedan kunde arbeta med det i en barngrupp och koppla det till barnperspektivet.

















Det fanns mycket inslag av växter på utställningen, något som barnen säkert skulle tycka vara kul, att få inspiration till att till exempel använda växtpress att göra diverse egna konstverk.

Förutom alla målningar och bilder fanns det även skulpturer och montrar med mer fysiskt material. Första intrycket jag fick var att det skulle kännas lite vanskligt att ta med en barngrupp på ett studiebesök på konsthallen. Risken skulle vara påtaglig att barnen skulle bli lite för närgångna med det utställda materialet. Att dela upp barnen i mindre, mer hanterbara grupper hade varit en lösning, att ha med föräldrar som extrastöd. Det hade nog varit givande för barnen att ta del av det utställda, att vidga sina vyer och fundera på var konstverken skulle föreställa och så vidare.

Röhsska

Museipedagogen Tanja Axelryd[2] guidade oss genom Röhsska museet. Hon började med ett litet föredrag om Röhsska museet, hon förklarade att museets fokus låg på mode, design och konsthantverk från olika epoker och stilar.
Vi fick gå en guidad tur runt hela museet och Axelryd[2] gjorde den som hon brukar göra med barn. Hon förmedlade att det är viktigt att barnen får uppleva Röhsska med hela kroppen, hjärnan och alla sinnena. Att vara flexibel i sin planering nämnde hon, att ta va lyhörd och ta tillvara på barnens intressen. Detta är något man verkligen får utveckla i förskolans verksamhet, att ha en lyhörd och flexibel inställning till sin planering. Barnen lär sig mer genom att de får utforska det de själva är intresserade av och deras egna upptäckter kommer de då ihåg i större utsträckning.

Det var tydligt att det var en väldigt barnanpassad miljö på Röhsska museets skapar-/samlingsrum, fanns spår på barns kreativitet lite varstans! Ett härligt exempel på barns kreativitet syntes på gardinerna. Barnböcker på barnens nivå var roligt att se=)

Lejonet och draken, två glaserade tegelreliefer, pryder väggarna i en stor sal i Röhsska museet. Dessa härstammar från tyska utgrävningar i Babylon och köptes in efter två stora donationer till Röhsska museet 1931. Dessa får i Sverige ensamt representera de gamla babyloniernas konstnärliga kultur. För barn är de nog bara spännande och häftiga motiv. Barnen har kanske sett Lejonkungen och Draktränaren, två populära barnfilmer, en från förr och en nutida.

Det fanns mycket som kunde kännas igen från vardagen, allt från fina konstverk, plastcyklar till inslag av vardagliga saker i konstverken. Något som säkert skulle uppskattas av barn, att de får en igenkänningsfaktor i de annars kanske abstrakta konstverk.

Hasselblad center

Hasselblad center är namnet på Hasselbladstiftelsens utställningshall i Göteborgs konstmuseums lokaler. Hasselbladstiftelsens ändamål är att främja fotografin, vetenskaplig undervisning och forskningen inom naturvetenskap.

Hasselblad center är en stor plattform för fotografier i norden där tre stora utställningar visas per år, varav en är årets Hasselbladpristagare.

Mina första intryck av fotoutställningen av "A story within a story" (en annan del av den utställning som var i konsthallen) var att det mest var svartvita fotografier, ganska sterilt och mindre inbjudande för barn. Bilderna var dock strukturerade på ett kreativt sätt men motiven var mest historiska, intressant för mig som historieintresserad men knappast så intressant för barn i förskoleåldern.

Det fanns dock roliga inslag av olika figurer som rörde sig, ofta projicerade av en dold projektor. Det var häftigt och spännande, säkert givande för förskolebarn. Känslan jag fick var dock att en "se men inte röra"-mentalitet rådde på utställningen, alltså inte så passande för barn som gärna upplever med hela kroppen och med alla sinnen.

Lokalerna var inte särskilt inbjudande för barn i förskoleåldern i stort sett, små inslag hade kunnat fånga barnens intresse ett tag men inte för någon längre stund. Att låta barnen få fotografera och göra en egen utställning hade varit en rolig och givande aktivitet för förskolebarn. Det tar jag med mig från mitt besök på fotoutställningen.

Referenser:

[1] Bendroth Karlsson, Marie. 2015-09-30
[2] Axelryd, Tanja. Röhsska museet. Röhsska museet i Göteborg, 2015-09-30

Borås Konstmuseum

Marie Bendroth Karlsson[1] höll i en föreläsning om vad konst är och menade att det kunde allt möjligt såsom till exempel; abstrakt, konkret, kulturellt, med skulpturer men att det centrala är att man skapar utifrån en känsla. Hon menade att konsthallar och museum var positivt för barn för att det vidgar deras vyer.  Vuxnas förhållningssätt till museum och konsthallar påverkar barnens möte med konsten. Traditionell konstförmedling är vuxen- och expertstyrd men kan med fördel göras till ett mer upplevelsebaserat konstmöte med karismatisk hållning.

Karlsson[1] menade att det fanns fyra olika tolkningsperspektiv som var:

• Naturen - mimetisk teori
• Konstnären - uttrycksteori
• Betraktaren - kognitiv teori, konst som kunskapskälla
• Konstverket i sig - formalistisk teori

Vi fick sedan träffa Sofia som är konstpedagog på konstmuseet och hon guidade oss runt som hon brukade göra med en barngrupp. Hon menade att det uppstår viktiga frön när barn kollar på konstutställningar. Små barn har generellt inga förutfattade meningar om vad kost är, de är ofta engagerade och interagerar med konsten. Hans Gothlin var en av konstnärerna som ställde ut och var karriär beskrevs lite kort av Sofia. Gothlin hade börjat sin karriär med att fotografera och måla av gamla skrotbilar, pluggade sedan och började måla porträtt utifrån olika perspektiv. Reste sedan mycket och började skapa skulpturer. Under 90-talet fram till idag så skapar han mer abstrakta verk med olika material.

En uppgift vi fick var att gå igenom utställningen lite snabbt för att få några första intryck och ett helhetsintryck. Vi fick sedan skriva ner dem på lappar som vi sedan sorterade, som visas på bilden här nedan.

En annan uppgift vi gjorde var att vi fick välja ut ett konstverk, sätta oss ner tyst och "tala" med det i 5 minuter för att sedan skriva ner tio ord. Vi skulle sedan stryka under det viktigaste. Jag valde ett konstverk som föreställde en gammal skrotig bil, en Ford Taunus. Jag skrev ner: Gammal. Trött. Använd. Sliten. Klassiker. Krockad. Skrot. Återvinning. Återanvändning. Potential.

Vi fick sedan ta del av varandras intryck av de olika konstverken vi valt, det var riktigt kul att redovisa sina intryck för resten av gruppen. Jag kan tänka mig att i en barngrupp hade det varit både lärorikt och intressant för barnen att dela med sig av sina intryck och upplevelser av ett konstverk. Jag tror det hade räckt med att barnen fick välja ett konstverk och sedan beskriva det med några få ord, kanske bara vad det första ordet de tänkte på när de fick se konstverket.

Besöket avrundades sedan med att Sofia höll i en aktivitet med inspiration från boken vit & svart och alla de andra (Sandberg & Sandberg) där vi fick besöka "fjärilslandet".

Några av mina favoritkonstverk från Borås Konstmuseum:

Referenser:

[1] Marie Bendroth Karlsson. Konstpedagogik för barn och andra. Borås konstmuseum, 2015-09-17

• Sandberg, Inger. & Sandberg, Lasse (1986). Vit och Svart och alla de andra, Rabén & Sjögren, Stockholm.

Bild 2

Mats Andersson[1] beskrev upplägget av bildworkshopen, att den skulle ske genom i två etapper där den första handlade om återvinning/återbruk och den andra delen skulle handla om skapande i lera.

Göra eget papper och papier maché

Vi började med att göra eget papper med hjälp av gamla tidningar som vi rev i remsor och lade i en bytta med vatten. Dessa remsor finfördelade vi med hjälp av en stavmixer. Vi fick sedan använda en ram och pressa bort vattnet. Sedan efter mycket möda så fick vi loss pappret från ramen och kunde experimentera med olika material och färger på det färdiga pappret (se bilder nedan).

Detta var en mycket bra aktivitet för förskolebarn, viktigt dock att vara med så barnen inte leker med stavmixern, eller stoppar ner händerna i byttan medans man kör mixern. Bra aktivitet för en hållbar utveckling, att återvinna gamla tidningar och skapa nytt papper=)!

Vi fick även blanda pappersmassan med tapetklister och därigenom skapa papier maché som man sedan kunde forma som lera, även detta en ytterst lämplig aktivitet för förskolebarn. Jag skapade den lille figuren nedan.

Skapande i naturlera

Efter en lunchrast så började den andra etappen av workshopen[1], vilken var att skapa i lera. Vi blev introducerade för materialet genom att få gå på de olika lerorna, "känna med hela kroppen". Det fanns fyra olika leror som var olika mjuka och hade olika färg.

Vi fick sedan ta en bit av varje lera, för att känna på dem med händerna och för att sedan skapa ett eget konstverk.

Till slut fick vi även göra ett gemensamt konstverk av den resterande leran. Det blev ett riktigt mästerverk!

Att jobba med leran var väldigt kul, att just få utforska, känna och lukta på ren naturlera var en härlig upplevelse som jag tror hade varit bra för förskolebarn att få uppleva. Förskolebarn hade säkerligen tyckt det hade varit kul då de kanske mest fått erfara trolldeg. Naturlera lufttorkar så den blir hård och hållbar, det går även att bränna för att få den extra hård. Mina tankar om barn är att de gärna vill ta hem det de skapat och visa för föräldrarna och närstående, något som är svårare med trolldeg.



Referenser:

[1] Mats Andersson. Bild 2. Högskolan i Borås, 2015-10-02

Bild 1

Mats Andersson[1] inledde denna workshop med att beskriva dagens tema vilket var:
"Upptäcka, utforska och upptäcka nya material och kombinera dessa på nya sätt". Han gick sedan igenom begrepp som exempelvis:

• Konkret bild - Man kan se vad det föreställer
• Abstrakt bild - Kan inte se vad som är avbildat
• Statisk bild - Lika mycket information på båda sidor av bilden, balanserad.
• Dynamisk bild - Vrider på bilden för att få in rörelser och linjer.

Mats Andersson föreläser och beskriver material

Vi fick sedan varsin tittruta och fick välja varsin bild och fånga ett motiv i tittrutan som vi sedan skulle utgå ifrån under dagens skapande. Vi fick börja att avbilda tittrutans motiv genom att limma på silkespappersbitar på ett papper.

Vi fick sedan använda diverse olika tekniker och pennor för att återskapa motivet på olika sätt. Mycket givande att använda tittrutor och måla av dem, något jag definitivt tar med mig i min kommande yrkeskarriär som förskollärare!

Sedan fick vi duplicera bilderna genom att skriva ut 15 stycken bilder och bilda diverse olika mönster med dem. Var häftigt att se hur olika mönster man kunde göra med ett och samma motiv! Verkligen något som förskolebarn skulle kunna göra med framgång, att tänka utanför boxen är lite barns signum.

Vi fick även använda olika slags papper och måla med diverse olika färgpennor och kritor, kul att få testa på olika material. Mina erfarenheter från förskolan säger mig att det inte finns alltför varierande slags kritor, färgpennor och tuschpennor. Genom denna workshop[1] har jag fått en bredare kunskap vad gäller skapande och vad det finns för olika material att tillgå.

Under denna workshop[1] har det slagit mig hur många inslag man fått från våra styrdokument, Läroplan för förskolan (98 rev. 2010). Vi har jobbat med matematik genom att ha målat och skapat olika mönster, använt oss av geometriska former. Vi har även använt oss av olika tekniker i bildskapande. Listan kan göras lång!

Jag har fått med mig mycket inspiration till bildskapande med en barngrupp från detta bildtillfälle. Dels att vi fick mycket fria tyglar under detta bildtillfälle, först blev vi introducerade till en mängd material, sedan fick vi individuella uppgifter att utföra, eller om man ville samarbeta. Viktigt att anpassa aktiviteten utefter barnens åldrar och så vidare.

Några slutsatser jag tar med mig till min kommande yrkeskarriär som förskollärare är:

• Våga tänka utanför boxen!
• Processen är det viktigaste, inte resultatet!
• Ha både fria och styrda uppgifter!

Referenser:

[1] Mats Andersson. Bild 1. Högskolan i Borås, 2015-09-21

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. http://hdl.handle.net/2077/30905

MUSIK

Musik 1

Denna inledande workshop med Karin Lindahl [1] började med ett litet föredrag om musikens uppbyggnad. Lindahl[1] förklarade att rytmikmetoden är en metod som handlar om att man med hela kroppen och med alla sinnena lär sig musik. Puls rytm och tid är byggstenarna. Tid handlar om takt medans rytm är en sammanställning av olika notvärden (melodi).

Vi fick även en genomgång av olika noter, vad de hette och hur de såg ut.

Vi fick fortsättningsvis några tips i arbetet med musik med barn, att man bör ha en positiv attityd, vara tydlig och flexibel i sitt ledarskap. Alla barn ska kunna delta utifrån deras förutsättningar. Ett annat tips var att barn sjunger mycket högre, det vill säga ljusare, än oss vuxna och som pedagog är det viktigt att sjunga och spela i högre tonarter som passar barn (Söderman 2012, s. 44). Detta gällde framförallt kvinnor, då de ligger för nära barnen, att barnen försöker härma dem. Vi män ligger så långt ifrån barnens register med våra röster att barnen lägger sig en oktav högre enligt Lindahl[1].

Vi fick sedan sjunga och göra diverse olika musikaktiviteter och lekar samt spela lite instrument, men mer fokus på instrumentspel skulle ske vid nästa musikworkshop[2].

Vi fick till exempel testa på olika pentagoniska skalor, som glockenspiel, tonboxar och piano. Samt spela på afrikanska trummor som heter "djembedrum" (engelska) samt sjunga diverse olika sånger till vårt spelande. Vi fick spela med "ägg" (musikinstrument, som maracas) och sedan pausa när Lindahl[1] sa stop. Detta övade samspel och finmotoriken. Vi fick sedan ett tips att göra en ägglåda där man samlar in äggen. Vi fick även dansa med scarfs och köra "följa John" samt köra en två och två övning genom att härma varandra då den ena var en spegelbild och den andra göra rörelser.

Vi fick avslutningsvis reda på att vi skulle till nästa musikworkshop[2] förbereda en musik och rytmikstund.  Vi skulle utgå från en åldersgrupp och göra ett tema utifrån en dimension av musikalisk kunskap. Frågor vi skulle planera utifrån var Vad?, Hur?, Material?, Syfte? (Varför), När?.
Vi skulle göra den planerade aktiviteten under workshopen[2].

Vi blev uppdelade i grupper om två eller tre personer. Vi blev två stycken i min grupp och vi blev tilldelade den spänningsmässiga dimensionen av musikalisk kunskap (Ferm Thorgersen, s. 72). Mer om detta under nästa underrubrik (Musik 2 [2]) i detta inlägg.

Vikten av arbete med musik i förskolan slår våra styrdokument (Läroplan för förskolan 98, rev. 2010, s. 7) fast:

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild,

sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse [...] utgör både

 innehåll och metod i förskolans strävan att

främja barns utveckling och lärande."

Utifrån litteraturen framgår även vikten av musik över lag och även varför det är ett viktig ämne för förskolan att beakta. Riddersporre och Söderman inleder sin bok Musikvetenskap för förskolan (2012, s. 11) med att fastslå att musik är ett viktigt inslag i barns liv och därför även har en självklar plats i förskolan.

När barnen kommer till förskolan kommer de inte tomhänta utan har egna, unika erfarenheter av musik. Förskolan har således en unik möjlighet att komplettera (lpfö 98 rev. 2010, s. 13) barns erfarenheter genom att ge barnen rika möjligheter till musicerande på många olika sätt. Förskolan behöver även kompensera de barn som eventuell saknar varierande musikerfarenheter (Riddersporre 2012, s. 34). Riddersporre (2012, ss. 26-27) menar även att musik kan vara ett sätt att hantera livets alla intryck och upplevelser och har en lugnande, tröstande och inspirerande effekt under hela livet.

En tydlig föreställning som finns i förskolan är att man som pedagog ska vara utbildad i musik för att arbeta med det. Bristande kunskaper i musik kan enligt Söderman (2012, s. 38) ses som en tillgång, att kunna ha en lekfull och utforskande inställning till musik. För en förskollärare är en öppen inställning och attityd till musik en av de viktigaste kompetenserna. En annan ytterst viktig kompetens är att vi pedagoger kan bjuda på sig själv, det ger goda chanser till ett kreativt, lustfyllt och utvecklande musikklimat. En bra relationen till pedagogen är särskilt viktig för barn (Calissendorff 2012, s. 106).

Avslutningsvis menar Calissendorff (2012, ss. 113-114) att  forskning visar att musik är ett medel för att stödja annat lärande. Lärandet i förskolan borde alltså inte fokusera så mycket på matematik och språkutveckling. Musik bör få mer utrymme i förskolans verksamhet.

Musik 2

Denna examination/workshop inleddes med att Lindahl[2] gick igenom dagens upplägg, att vi skulle börja med att varje grupp skulle få utföra sin aktiviteter. Vi skulle sedan få testa på att spela på diverse instrument med stöd och hjälp från Lindahl[2].

Vi fick ett häfte med en mängd olika barnsånger. Den sången vi utgick ifrån var en afrikansk sång vid namn Bele Mama (se bild nedan).

Vi fick testa på Djembedrums även denna gång, vilket vi även gjorde på vår första musikworkshop[1]. Men denna gång under längre tid och fick lära oss olika tekniker att spela på. Mycket inslag av rytm, sång och rörelse.

Afrikanska trummor så kallade Djembedrums

Vi fick även spela gitarr, vilket var roligt då jag kan spela gitarr och fick möjlighet att hjälpa mina klasskamrater. Inte för att jag är en expert och har verkligen inte några erfarenheter att lära ut gitarrspel. Men var givande för mig att testa på lärarrollen i gitarrspel. Förhoppningsvis var det givande för mina klasskamrater med=)!

Gitarrspel

Vi fick spela på pentagoniska skalor, bland annat på glockenspiel och tonboxar.

En pentagonisk skala, Glockenspiel

Calissendorff (2012, ss. 107-114) menar att upprepning och härmning  är centrala aspekter vid inlärningen av att spela ett instrument. Forskning visar även att det är en fördel för barn att börja spela ett instrument redan i förskoleåldern för att uppnå en hög nivå. Dock är det inte nödvändigt  att börja spela redan i förskoleåldern för att uppnå de högsta musikaliska nivåerna i instrumentspel utifrån forskningen. Stöd hemifrån är dock centralt, att ha vårdnadshavare som är positiva och stöttande gentemot sitt barn. Vuxenstödet är även viktigt för att barnet ska fortsätta spela instrumentet, att barnen får öva mycket hemma och att vuxna kan hjälpa barnet och lyssna på barnets spelande. En positiv utveckling i instrumentspel beror på sociala aspekter som föräldrastödet (eget tillägg: vårdnadshavarstödet), lärarens/pedagogens personlighet och barnets interaktion med denna.

Sammanfattningsvis efter dessa två musikworkshopar ([1] & [2]) gett mig en bredare musikalisk kompetens och medvetenhet. Jag känner mig mycket inspirerad och bättre musikaliskt rustad för min kommande yrkeskarriär och yrkesroll som förskollärare. Att inte behöva vara ett proffs på musik, utan att utforska och upptäcka musik med barnen med en positiv inställning.

Slutligen vill jag avsluta med ett mycket tänkvärt citat:

"En öppen attityd till musik är det viktigaste för en förskollärare"

- Bertil Sundin (1995), professor i musikpedagogik.

Referenser:

[1] Karin Lindahl. Musik 1. Högskolan i Borås, 2015-09-14.

[2] Karin Lindahl. Musik 2 - Examination och instrumentspel. Högskolan i Borås, 2015-10-05

Calissendorff, Maria. Förskolebarn och instrumentspel. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 105-117

Ferm Thorgersen, Cecilia. Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 69-84

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
http://hdl.handle.net/2077/30905

Riddersporre, Bim. Barns tidiga upplevelser av musik. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 21-34

• Sundin, Bertil (1995). Barns musikaliska utveckling. 3., omarb. uppl. Stockholm: Liber utbildning
• 
  
• Söderman, Johan. Barnmusik eller musik för barn. I Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 37-50
• 
  
• Söderman, Johan &  Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur